Matte har visst för mycket ledig tid på semestern... Hon har kapat bloggen för en dag med detta lååånga inlägg i skoldebatten. Hon säjer att hon bara måste få ur sig det här för hon blev så upprörd när hon läste (liberala) tidningarna.

 

Det är lite typiskt för regeringen och dess anhängare att de påstådda problemen i skolan ska åtgärdas med 1) mer disciplin 2) bättre lärare. Man vill skylla på något annat än att se det uppenbara egna ansvaret: Att tillhandahålla resurser för att en hög kvalitet i skolan ska vara möjlig.

Expressens ledare 090629 vill föra fram problemet med ”dåliga” lärare. Skribenten menar att det är en lärares ämneskunskaper, brinnande intresse och motivation som är avgörande för elevers studieframgångar, inte lärarens pedagogiska utbildning. Jag antar att ledarskribenten då föreställer sig att undervisning sker i föreläsningsform, med en ämneskunnig och entusiastisk lärare, som bara med sin blotta utstrålning lyckas engagera och motivera en stor grupp elever och ”fylla” deras ”tomma kärl” till hjärnor med faktakunskaper.

Jag menar att den forskning i pedagogik och didaktik som pågått och pågår kommit fram till helt andra slutsatser om vad kunskap och lärande är än att det handlar om att ”fylla tomma kärl” och att de slutsatserna är mycket värdefulla för den som vill vara lärare. Det är till exempel vetenskapligt dokumenterat (och dessutom sunt förnuft) att en nära och god relation lärare – elev är en betydelsefull grund för studieframgångar. Vore då inte idealet att öka lärartätheten istället för att minska den? Eller att minska lärares administrativa börda och öka tiden för elevkontakter? Nej, istället satsar man på att slimma och effektivisera i skolan.

Lärande sker inte utifrån och in, utan måste komma inifrån den lärande. En av de viktigaste förutsättningarna för lärande är inre motivation, och det skapar man inte med regler, straff och normativ bedömning. Det skapar man genom att bygga relationer, se hela personen, utgå från individens intressen och förförståelse, väcka ett intresse och att tillämpa en mer pragmatisk lärande bedömning där eleven under lärotiden når insikt om sin egen utveckling.

Dessutom:  Regeringen och dess anhängare ser skolan och lärarna som de som antingen är skyldiga till, eller har ansvar för att ”kurera”, dagens generation av ungdomar som är slöa, kommer för sent, använder ett fult språk, inte respekterar vuxna osv. Jag tror dock att vi fått den generation vi själva skapat. När man ser ut på det samhälle vi vuxna erbjuder våra barn och ungdomar kan man lätt påstå att det ser annorlunda ut än för bara 20 år sedan. Vad utvecklingen givit i form av gott och ont,  är en annan fråga. Men det viktiga är att se att det är vi vuxna, som kollektiv, som har ansvaret, inte endast lärare, inte endast skola, inte endast föräldrar. Även om ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan är det av kompisar, familj och media de påverkas mest. Där finner man den så betydelsefulla inre motivationen!

Jag är naturligtvis för duktiga lärare, och det finns duktiga lärare utan utbildning som rent intuitivt förstått att det handlar om att bygga relationer och skapa motivation, vilket ibland kompenserar bristen på pedagogisk utbildning. Men jag tror att det är svårt att vara en duktig lärare i klasser med >30 elever, att möta och bedöma över 100 ungdomar i veckan och att ha endast lektionstiden för elevkontakterna. Det måste finnas förutsättningar för att kunna vara en engagerad lärare. Och jag tror det är viktigt med pedagogisk utbildning, även för skolministern. Det är synd att hans tyckande (Jamen alla vet väl hur det är i skolan! Den har vi alla erfarenhet av!) ska ha större inflytande på skolpolitiken än den pedagogiska forskningen.

Östgöta Correspondentens ledare 090630 är inne på det spåret och gör tummen upp för Björklund. Corren hänvisar till en undersökning där elever (liksom Björklund) sätter kunskap högst av alla mål i skolan. Till skillnad mot vad? undrar jag då.  Jag menar att det är självklart. Däremot bör man diskutera vad kunskap är och hur man lär. Frågan om kunskapens vara eller icke vara är helt fel fokus!  Men Corren framhärdar och menar att denna undersökning, samt en mätning över hur väljarna värderar de olika partiernas skolpolitik, bevisar att regeringen är inne på rätt spår. Finns det något annat yrke än läraryrket där alla människors tyckande om hur det ska bedrivas tillmäts så stor betydelse? Det ska vara politikeryrket i så fall…

Samtidigt nämner Corren i förbigående att lärarfacken fortfarande tjatar om de vanliga kraven: mer pengar och en uppvärdering av läraryrkets status. Som om det vore en bisak.

Okej, en sak kan jag vara överens med folkpartiet om: Den som sätter upp kvalitetsmålen för skolan ska också vara densamme som ansvarar för att det finns resurser att nå målen. Det hänger liksom ihop!
 

Framgångar i veckan:

- Husse hittade det troliga felet på skrotbilen, alltså den tänkbara orsaken till att den ständigt drar ur batteriet. Nu kanske den går att åka med!

- Husse och matte har fixat 125:orna så de är åkklara på juniorträningen på måndag.

- En ny (beg) kamaxel har anlänt och ska nu monteras i Hondan så den kanske blir åkklar oxå! (Den förra kamaxeln hade ju oförklarligt gått AV, visade det sig när motorn plockades isär den för att den lät så konstigt).

- Lillhusse anmäld (och betald) till båda tävlingshelgerna i Karlskoga i juli.

- Matte hämtade ut videokameran från reparation efter x antal månader, inte så dyrt som hon trodde!

- Matte gick med oss till veterinären för att boka tid för kloklipp och tandskrap, men det var ju lördag och stängt! (Det är svårt att hålla ordning på veckodagarna när man har semester...) Cutie blev överlycklig när vi fick vända vid dörren och nästan sprang hem! (Jag med)

- Vi ska åka till stugan snart!

(Vi skiter i veckans minus....) 

Äntligen fick vi komma till stugan! Jag gillar att vara där, för man kan springa, gå in och ut som man vill, och ligga och gassa i solen. Cutie ligger inne och är rädd för insekterna, så jag tror inte hon tycker det är lika kul som jag...

Ett sädesärlepar hade byggt bo på vår altan, under taket i en konstgjord växt. De hade världens sjå att våga flyga in till ungarna när vi var där. Jättebra gömställe för boet, tyckte väl dom, så länge vi inte var där och invaderade...! Konstigt nog var de inte så skraja för Cutie och mig. De knallade rakt mot oss! Men vi brydde oss inte heller. 

Efter tre dagar med mest sol började det hällregna på söndagen. Då åkte vi hem till stan. Cutie svimmade på sängen resten av kvällen. Ja det är väl påfrestande att ligga inne i stugan en hel helg...

Nu har matte fått sommarlov i förtid för att de måste riva upp alla väggar på hennes jobb (mögel eller nåt). Men inte får vi åka till stugan för det! Matte åker dit för att klippa gräs. Vi får vänta tills det är gjort innan vi får komma dit.

Lillhusse har inte mycket till sommarlov. Han har fått jobba hårt sen han tog examen. "Nu börjar det riktiga livet" säger husse och matte. Han får väl inte någon semester förrän kanske sent nästa sommar (efter lumpen). Men då ska han väl jobba och sen kanske börja högskolan.

Häromdagen försökte sig matte på att gå med oss förbi kvarteret där måsarna bor. Hon såg på långt håll att det gick folk där, och en med en liten JackRussel. "Om dom klarar det ska väl jag" tänkte hon. Men genast dök måsarna upp och började skräna och kretsa ovanför oss! Matte tvärvände och gick åt andra hållet! Nu är det bevisat, det är Cutie och mig dom inte gillar!

Dom gillar inte hägrar heller. En annan dag fick vi bevittna en luftstrid, där 2 måsar angrep och jagade bort en häger. Läskigt tyckte matte...

Eftersom lillhusse sov nästan hela lördan istället för att rejsa, passade husse och matte på att vara funkisar på SM:et, från 8.00 - 19.00 ungefär. Vi fick ligga i bussen hela dan, men fick förstås små promenader mellan varven.

Nästa dag (söndag) var lillhusse med på rejset. Banan var aningen regnvåt på morgonen första kvalet och det blev inga bra tider, men lillhusse lyckades ändå sätta bästa tiden. Nu stod ju värste konkurrenten över det kvalet, så det visste vi att det skulle ändras. Andra kvalet blev det snabbare tider, men lillhusse var sur över att han inte kom ner på fjolårets tider (Kanske beror det på att han inte tränat på 125:an, utan bara vill köra 600? undrade matte). Han kom på tredjeplats med tiden 1.13.22, men klev upp till andra startposition efter en extra besiktning, då 4-5 st 125:or fick tidstillägg som straff för att de inte hade avgasporten i funktion.

Dags för race: #93 som vanligt i pole position, därefter lillhusse. #98, som egentligen skulle startat som nr 2 halkade ner till 17:e startposition pga 10 sek tidstillägg. Lillhusse kom inte iväg så bra i starten. Fyra under första varvet, men körde snabbt upp sig till andra plats bakom #93. Tätt bakom honom låg #98 som kört upp sig rejält. De tre låg tätt under de 4-5 första varven tills #98 körde om lillhusse. På varv 7 (halva rejset) tog lillhusse en chans och körde om #98 på innern vid ingången i esset. Men han klantade sig! Fick i ettan av misstag vilket resulterade i ett släpp och han blev tvungen att styra ut i gräset och välte i sandfållan....

#98 fortsatte jaga #93 och de turades om att ta täten. På sista varvet gjorde #98 en slutgiltig omkörning och vann rejset! Bra kört!

Nu måste lillhusse lära sig räkna växlar när han kör! Kanske strular det till det att han kört för mycket Honda 600, tror matte. Växlarna går åt motsatt håll på hojarna. Men lillhusse är inställd på att ta 125:an på träningen på tisdag, det låter bra. Å andra sidan har han inte så mycket att välja på. Hondan står på verkstad. Det missljud som varit visade sig bero på att kamaxeln gått AV! (Ändå körde han 49-tider på Falkenberg med den!) Så nu letar vi en ny topp, eller får renovera toppen vi har. Roadracing = materialförstöring säger jag bara....

Vi hade det bra i bussen, men det var lite stressigt att gå på promenad när tvåtaktsräserna körde...

Matte och husse har inte tid med oss. Matte har precis delat ut betyg och önskat ettorna trevlig sommar, och nu ska de fixa med skylten och blommorna till lillhusse som springer ut om 1 tim och 25 min!

Ikväll kom lillhusse inrusande efter träningen på Sviestad, duschade snabbt och sprang iväg på bio med kompisarna. Efter ett tag kom husse och matte, de hade varit och lastat av motorcyklarna. Då fick vi höra att lillhusse kraschat med 600:an.... Märktes inte på honom! Lite fix var det allt med Hondan, men den klarade sig förvånansvärt bra med tanke på att han kraschade i högfartsböjen ut på start/målrakan och tog sikte på räcket i innern. Både han och hojen åkte 25 meter på den smala gräsremsan längs med räcket bara någon decimeter ifrån. Någon tyckte att han börjar bli "rutinerad på att krascha"...

I helgen krockar examen och SM på Sviestad. Söndag blir det start i 125 jnr ialla fall. Matte är lite orolig för att han fått för lite körning, han har ju inte kört sedan SM Falkenberg och ikväll blev det inte full körning pga vurpan. Lillhusse är inte orolig. Han har sikte på examen på fredag!