Matte är så upptagen med att planera kurser och skriva övningar hela kvällarna så jag får väl ingen hjälp med racerapporten. Jag får hitta på lite själv...

Men det är inte svårt - jag var ju med!

Åkte kl. 03.00 torsdag natt. Husse o matte turades om att köra. Lillhussarna sov eller såg film. Framme i Våler vid 11-tiden på förmiddagen efter många seeega uppförsbackar, och en del korta kisse- och fikapauser.

Träning för lillhussarna. Första kontakten med banan. De tyckte det var ganska sköna högfartsböjar men oxå en knixig chikan som var väldigt svår. Mycket gropar överallt och även i idealspår. Kan bero på att banan används för alla möjliga trafikövningar med alla möjliga fordon. Sedan trötta och sova.

Lördag började med första kvalet. Storebror körde 1.18.5, lillebror körde 1.18.0 Bäste föraren körde 1.11.7 (Norrman förstås). Andra kvalet på eftermiddagen. Storebror förbättrade tiden till 1.15.8, lillebror till 1.16.3 När kvalen lades samman gav det storebror fjärde bästa tid, dvs han får starta som fyra i första startled och lillebror fick sjunde bästa tid och starta som sjua i andra startled. Jättebra kört med tanke på att det var 22 förare i klassen!

Våler var generösa nog att ge juniorerna 2 race. Ett på lördag kväll. Båda kom iväg jättebra i starten och hängde på täten. Storebror höll länge tredjeplatsen efter de två snabba norrmännen och lillebror höll femteplatsen. MEN.... Efter att ha tittat sig över axeln och upptäckt att någon jagade honom, försökte storebror ta ett nytt, rakare spår i den svåra chikanen men gick omkull i ett stort dammoln... Lillebror höll sin placering ända in i mål! Bästa varvet på tiden 1.16.1 På norska tävlingar delar de ut 5 pokaler, så lillebror fick rusa till prisutdelningen efter att de ropat efter honom i omgångar. Stort grattis! Även till lillhussarnas kompis som kom fyra!

Storebror klarade vurpan bra! Inte en skråma på kroppen, lite nött på skinnstället. Men motorcykeln..... :-( Husse lastade nog in varenda tänkbara reservdel när vi åkte på torsdagen, men vad vi inte hade med var ett kåpglas till -07an. Gamla modellen hade vi, men den passar inte till -07an. Vad slogs sönder? Jo kåpglaset till -07an, och lite annat; kåpor, styrhalva, växelspak. Alla delar utom kåpglaset fanns med. Husse (och vänner) mekade hela lördagkvällen. Sprang runt i depån och hörde om någon möjligtvis hade ett kåpglas... Mekade, frågade runt, mekade... Lillhussarna och de svenska juniorerna tog det lugnt och spelade kort tillsammans. Husse mekade. Matte lagade mat. (Husse hade gett storebror order att bara äta och sova - inte meka - eftersom han inte var helt återställd från förkylningen).

Matte o lillhussarna gick och sov. Husse mekade.

Lördag morgon. Husse gick upp först och mekade... Då kom en vänlig själ som hade hört att vi behövde låna ett kåpglas! Yes! Vi fick låna ett! Eloge till honom! Motorcykeln komplett. Startades... Kopplingen funkade inte! Husse (och en annan husse) mekade isär kopplingen. Ihop igen. Funkar! Då var det dags för race 2. Lillebror kände sig lite krasslig (smittad av storebror och husse) och stod därför över förmiddagens warm-up. "Orkar du verkligen köra racet?" sa matte o husse. "Visst! Självklart!" tyckte lillebror...

Så blev det race igen! Båda fick en jättebra start!

(De är de två suddiga svartvita som ligger först)

Lillebror fick bästa starten! Kom iväg i täten, storebror strax därefter. Storebror körde om lillebror i första böjen, men så kom också norrmännen... Storebror halkade så småningom ned till en fjärdeplats. Men det är bra nog! Hängde på varv efter varv! Så började varvningarna när de kör om de långsammare förarna. Storebror tar en rövare och kör om på utsidan, då det plötsligt inte finns nån asfalt kvar! Ut i sanden och omkull! IGEN! Matte och husse såg från läktaren hur arg och besviken han blev. Men matte och husse blev lugnade - hellre arg än skadad!

Lillebror kämpade på..., men matte och husse såg hur han slog ned på farten. "Nu mår han inte bra!" sa de. Han gick i mål som nia. När han kommit in hade febern satt in! Klokt att slå av på farten. Men ändå, nia! Suveränt kämpat!

Storebror sur som ättika. Motorcykeln kraschad igen. (Men kåpglaset var helt! Och kunde lämnas tillbaka efter en tvätt) Lasta in allt och åka hem. Husse jättetrött. Matte körde 8 timmar. Hur kan det vara lika många seega uppförsbackar på hemvägen? Blev jättetrött. Cutie och jag sov.

Kom hem vid 01.30 Gå o sova. Upp o jobba nästa dag (för människorna). Cutie och jag vilade.

Det är kul med roadracing!!!

(Storebror kom över besvikelsen, no big deal, kommer igen nästa gång! Dessutom kan han glädja sig åt att han satte snabbaste tiden av svenskarna... 1.14.59 Och lillebror, stadig som en klippa, tog hem en pokal! Och inte minst hade de trevligt och kul större delen av tiden!)

Tack till alla trevliga människor (och konkurrenter) som hjälper till med mekande och reservdelar och allt annat!

Mer om resultat osv finns på KLD-racing.

Nästa race: 6-7 sept. i Karlskoga

Alla är vi nu rätt "bakis" efter helgen i Norge. Lite sömn, mycket nerver och många timmars resande. Matte kom hem helt uttröttad till en rivstart med en massa nya kurser och nya elever på jobbet. Husse är fortfarande krasslig och uttröttad av jobb och mekande. Lillhussarna också krassliga och trötta. Cutie och jag har passat på att sova i kapp idag. Även om vi låg o slappade rätt mycket i husbussen var det ett himla liv utanför jämt med tvåtaktsmotorer och tusenkubikare som startades, varvades och rejsades. Åsså en massa folk förstås.

Jag återkommer när jag är pigg och alert igen med en utförlig racerapport!

Matte har tagit hand om vilsna ettor denna vecka, men på måndag börjar kurserna på allvar. Både för matte och ettor.

Men innan dess: Packa, lasta buss och släpvagn, sova en stund och sedan till Norge i natt. Cutie och jag och lillhussarna sover medan matte och husse turas om att köra. Hörs igen efter helgen!

Efter "semester" från träning och tävling är åtminstone ena motorcykeln igång igen med lillebror på. Juniorträning på banan, fyra stycken körde i tre timmar så det var gott om plats och många fria varv. Det var fyra veckor sedan han körde sist så han kände sig lite ringrostig till att börja med. Men han sänkte sig snabbt från 1.17-tider till 1.13-tider, och det kändes bra, tyckte han. Storebror låg hemma med feber och hosta. Inte bra. Hoppas han kommer igen till fredag, för då åker vi allihop till Våler i Norge på tävling. Matte lagar storkok varje kväll för att ha färdiga middagar att ta med. Vi tittar på, dreglar.

Idag fick vi iaf spaghetti och köttbullar. Yeess!! 

Jag hade fel när jag trodde de skulle meka buss och motorcyklar igår. Husse jobbade ju och så var det dop sen. Husse ägnade större delen av dan åt att städa efter bratsens fest. Han sopade inte, nej han krattade ihop glas och möbeldelar och porslin och lastade hem trasiga bord i delar (extragrova hade han tagit med, han har ordnat såna fester förr...).

Sen var det dop. Husses jobb tog längre tid än tänkt, så när matte och husse kom fram till kyrkan var hela sällskapet på väg ut... Pinsamt! Men buffén och chokladtårtan efteråt smakade bra, sa matte. Doppresenten togs väl emot, tackolov. Det var en svart Ramones-body "Hey ho let´s go" och en svart napp med Chaos-märke på. Matte blev lite trött på allt lull-lull och skärt och skirt när hon kollade på tjej-kläder så det fick bli punk istället!

När vi gick på promenad på kvällen mötte vi en blind (?) igelkott. Den kom emot oss på trottoaren och när den var en meter ifrån och Cutie var beredd att hugga den stampade matte i asfalten så den skulle vända. Det gjorde den, men nära var det! Matte = glädjedödare...

Idag blir det mek efter att husse tagit ordentlig sovmorgon. Det tar på krafterna att jobba 12-15 timmarsdagar och vara kraftigt förkyld.

Cutie och jag tar sovmorgon hela dagen. 

Tandläkarskräck är en piece of cake jämfört med att klippa klorna. Tror jag Cutie tycker. Hon gick in först och det var ett evigt ylande och vrålande i en kvart. Sen kom dom ut ur rummet och djursjukvårdaren sa att hon började låta när de kom med klosaxen en halvmeter ifrån. Det visste ju inte jag då, utan jag blev mer och mer stressad och trodde att det handlade om avrättning därinne. När de kom och hämtade mig var jag verkligen skakis. Sen gick det rätt bra trots allt. Fräsch manikyr.

Efter denna terror åkte matte på fest med sina jobbarkompisar. Kräftskiva var det visst, ute i skogen nånstans. Matte "kom ut" strax innan och erkände att hon egentligen inte var så himla förtjust i kräftor. Efter en himla massa år av kräftätande och skenet uppe! Mycket enklare att köpa färdigskalade kräftstjärtar på burk. Ett himla jobb att få fram den där kräftstjärten... Åsså leta efter kräfsor ( ja det heter kräfsor) med största bautaklorna, för dom kan det ju vara värt att dissekera, men så hann man inte för då fanns bara förkrympta tingestar med små smala stjärtar och miniklor i botten.... Men det är väl det där runtikring... Kräftskiva, västerbottenost, fest, ingen nubbe för matte, men god stämning och gemenskap och skitprat och en massa (vitt!) vin. Det GÅR att dricka VITT vin berättade matte när hon kom hem. Som om hon gjort en viktig forskningsupptäckt...!

Jaha.

Husse jobbar. Lagar och serverar en massa mat och dricka till brats som har sönder porslin. Inte hemma ännu (kl. 00.15) Kan bli sent...

Lillebror är på rockfestival. Lät ok när matte pratade med honom 23.30 Men natten är lång så vi lär väl sova medan matte vakar.

Matte pratar om att skaffa en till hund...Ånej!

Jo, en vallhund som kan samla familjen kl. 22.00 varje kväll.

Och nu börjar det dra ihop sig. Imorrn (idag?) måste dom fixa bussen och motorcyklarna så de är klara inför tävlingen i Norge på fredag! Jobbarvecka dessemellan som inte ger mycket tid till mek tyvärr.

Jobbet tar för mycket tid från de viktiga sakerna i livet, eller hur?

Som att äta köttbullar eller kanske skinka, kela med matte och/eller husse, gå på långpromenad, rejsa på sportfältet, chilla i sängen o sånt. 

Sova nu. Godnatt!

Börjar blogga här men så blir en lördag till söndag så då fortsätter jag väl imorrn (se nästa datum...)

Idag kom matte hem från jobbet och berättade att hon varit på föreläsning. Tre och en halv timme utan att det blev trist...!

Först en liten bakgrund som gör att detta blev ett roligt sammanträffande:

I vår husbuss (som är en skolbuss från -79 och som byggdes om till husbil på 80-talet) sitter en skylt där det står ungefär: "Denna skylt är speciell. Den sitter på fordon som vi byggt om eller gjort unika på något sätt. Wimans i Sandviken." Matte har aldrig hört talas om Wimans i Sandviken men tyckte att det var en lite roligt formulerad skylt.

Föreläsningen då? Matte hade fått veta att han hette Anders Wikman eller vad det var och att han skulle prata om entreprenörskap. Så kommer föreläsaren som visar sig heta Anders Wiman och hoppade av gymnasiet för att starta ett bilbyggarföretag i Sandviken när han var 18 år. Bilbyggandet började när han köpte en gammal skrotig PV för att ha när han tagit körkort. Han sydde bilklädsel i plysch i köket på sin mammas symaskin och lärde sig meka, svetsa och lacka på den bilen som ett år senare blev Best in Show på en stor bilmässa i Göteborg. Det ledde till att han startade företag och fortsatte sy bilklädslar på mammas symaskin, 18 år gammal. Tjugo år senare hade han 80 anställda, byggde ambulanser på specialbeställda pickup-chassin han importerade från GM i USA, och sålde sedan företaget. Han bjöd på sig själv och berättade både roligt och sorgligt om sin uppväxt, sin stökiga skolgång och hur han startade företaget. Det handlade mycket om att tro på sig själv och att tro på andra.

Jodå, det var han som byggt om vår buss! Han bad matte hälsa till bussen och tyckte det var kul att den fortfarande rullade.

www.wiman.se

(På hemsidan verkar han vara som vilken annan dussinföreläsare som helst med patent på ledarskap, kommunikation, utveckling, entreprenörskap och människor - man känner igen tugget..., men han var mycket roligare än så, säger matte)