Det blev inte bara lugn och ro i stugan denna helg...

Först var vi bjudna till grannarna på grillning. Deras stuga har inte lika mycket vass utanför sin tomt som vår, så Cutie och jag kunde springa rakt ut i vattnet.  Matte hade sett till så att vi inte kunde komma ut från tomten, men vattnet hade hon glömt! Så Cutie tog världens race ut i vattnet och plaskade omkring, och jag var inte sämre än att jag hakade på. Matte blev nästan hysterisk och trodde att vi skulle smita, eller åtminstone ta oss in på gubben Sur's tomt. Ännu värre! Efter en massa spring och plask kom vi tillbaka och rejsade på tomten. Skitkul! Men matte var lite nervös så efter middagen och innan kaffet fick vi gå hem till våran stuga. 

Några timmar senare kom husse och matte hem, jätteglada blev vi! Jag tog världens fart och sprang och mötte matte, tvärvände och skulle ta ett rejs åt andra hållet... Då kom Cutie som en kanonkula i mörkret och sprang in i mig! Aaaajj aaajj aaajjj!! Ont! Jag stod och skrek ett tag, sen tog husse och matte hand om mej, kände på mej och masserade ena benet för de trodde jag fått kramp. Jag blev lite lugnare efter en stund och gick iväg, men så vinglade jag och höll på att ramla omkull några gånger. Till sist föll jag verkligen omkull, med huvet inböjt benen rakt ut åt varsitt håll och matte fick panik. Såg nog läskigt ut. Jag tror jag svimmade eller nåt. Matte och husse lade mig på min hundsäng och försökte lugna ner mig, och så började husse ringa runt efter veterinär. Hur lätt är det kl. 03.30 en lördagnatt? Jag tror han ringde alla veterinärer och djursjukhus i östergötland och kom till slut fram till Strömsholm (Inte i östergötland) där de hade jour, bara 20-25 mil bort eller vad det kan vara...

Det finns ingen akut djursjukvård på helgen på närmre håll! Husse hade känt på min ryggrad och tyckte jag ömmade. Mina ben bar ju inte så det var väl inte orimligt att tro att det hänt nåt där. Djursjukvårdaren som var i Strömsholm tyckte matte och husse skulle låta mig ligga still till nästa dag. Fanns inte så mycket mer att göra. En annan veterinär husse ringde till kunde inte göra något annat än att komma och avliva mig om husse och matte ville det. Ta reda på vad som var fel kunde hon INTE göra. Då blev husse arg (och tur var väl det). Husse och matte vakade över mig halva natten och sen somnade de. Då passade jag på att gå ut o kissa på morgonkvisten... matte vaknade och blev alldeles till sig! Så det enda jag fick av det var en rejäl muskelskada, en stor bula på låret... Lite stel, men rätt ok. Jag tänker inte tala om varför jag svimmade och inte kunde hålla mig på benen, så matte och husse undrar fortfarande vad som hände med mig då på natten... Matte ville åka in till djursjukhuset och kolla mig, men när hon såg att jag var som vanligt igen slapp jag det.

Nästa dag körde nån fyrverkerier i grannskapet och då fick jag ett helvete igen... Sen blev det åska...

Förutom det var det rätt ok. Vi badade och hade det skönt. Matte o husse också. 

 

Katarina

28 juli 2008 23:40

J Ö S S E S ! ! !

 

Silly

29 juli 2008 00:25

Ja eller hur! Och matte säger att du vet vem den här dumma veterinären var oxå...

 

Katarina

29 juli 2008 09:41

Var det min dumma veterinär? Men hon har väl inte jour??

 

Silly

29 juli 2008 12:24

Nej, en annan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Silly var 10 år och 11 månader när hon lugnt fick somna in den 29 augusti 2011. Tack till veterinär Måns Röken som gjorde det till en lugn och värdig stund. ...

Det är det vi väntar på nu. Eller rättare sagt matte är rädd för det. Det brukar vara i början av juni, men man vet aldrig.... Det har iaf varit ovanligt lugnt på hustaken efter en period av mycket skrik och skrän. Matte gissar att de ligger och ruva...

Husse och matte är väl lite tokiga. Ibland tror jag att de missuppfattat det här med att ha en relation, de tror det betyder att man ska ha olika projekt på g ständigt och jämt. Är det inte att bygga i sommarstugan så är det att fixa med husbussen el...

Har varit lite slö, börjar bli gammal.... Får epilepsianfall då och då, men enligt veterinären är det inte tillräckligt ofta och inte tillräckligt allvarligt för att jag ska behöva ta medicin. Matte blev väldigt rädd första gången (i våras var det ...

Pyttefjanten skäller på alla hundar hon möter. Matte tycker det är pinsamt. Hon hittade denna sida: Ingelas hundskola. Ingela ger hundägarna rådet att inte göra någonting (Läs mer här). Matte har kört med skvallermetoden och det funkar sådär, ibland ...